You Have Changed Kap 16

 När jag hade kommigt till mitt skåp och precis skulle öppna skåpdörren så kom Lessie och hennes lilla gäng förbi och hon märkte med en gång att jag hade gråtit. 
"What's wrong honey? Did Harry leave you for someone better? Because in his case that would just be common sense," sa hon och för varje ord som flög ur hennes mun desto mer gift var det i de. Jag stannade mitt i ett steg och vände mig om så att jag kunde se henne. Jag stog så ett tag och bara kollade på henne och  märkte att hon blev mindre självsäker när hennes ord inte fick reaktionen hon hade förvätat sig. Oturligt nog märkte en av killarna som avgudade henne att hon blev svagare och började med en gång hacka på mig.
"Poor, poor Ella!" hånade han mig i en bäbis röst. "Go home and take they day off, it will seriously just please people to not have to see your stupid face for a while." Men orden som kom efter var från Lissie var de som jag blev förbannad över.
"Och, hey Patrick, didn't you have sex with Ellas mom last night? Like, all night in that motel?" sa Lessie lite diskret till Patrick men tydligt menat för mig att höra. Han nickade intensivt och kollade på mig i förväntan att jag skulle explodera eller något i den stilen. Det var då det sprack. Jag höll på att koka över vilket gjorde min röst extra högljudd när jag väl sa något.
"Well that couldn't really have happened considering she has been dead the past couple of days, now could it? You know what Lessie, I am sick and tired of all your nagging and all your fakeness and all you ego, which takes up five seats itself. And most of all, I am sick of you walking around like somebody without either a heart or any feelings at all. You really do think that you're better than everyone else, don't you? But sophistication isn't what you wear or who you know, or pushing people down just so you can get where you want to go. Like you do. And since no one else seems capable of teching you I will tell it straight out, no amount of vintage dresses gives you dignity. And you know what? I might have underesimated your talent of getting people down, but you underestimated my ability to stand up for myself a whole lot more." När jag hade avslutat såg jag Jake springa mot mig och avslutade fort. En del folk hade redan började mumla 'ooooo' så jag spottade fort fram orden.
"So fuck. You." Jag stannade kvar en sekund till för att få se hennes ansikte, vilket inte gick att sätta pris på. Det var som om on hade blivit stum och verkligen inte kunde få fram något enstaka ord från hennes egna mun att säga i försvar. I bet nobody has ever said anything like that to her. Ever.
Jag sprang bort till tjejtoan innan all ilskan försvann och sorg tog platsen istället. och när jag sprintade bort från Lessie hörde jag hur folk började säga 'ooooo' högre och högre och antog att Lessie vilken sekund som helst skulle springa till parkeringen och grina tills hon kunde vara säker på att hon inte skulle stöta på mig vid toan när hon skulle fixa sitt smink, som vid det laget skulle vara helt förstört. Jag skulle precis slänga igen dörren till ett av båsen när någon satte sin hand ivägen. Dörren flög upp igen och jag såg Jake stå utanför.
"Damn, Ella, you're stronger than I gave you credit for!" utropade han överraskat, men på ett sämre sett än vanligt samtidigt som han blåste på handen och började skak den vilt.
"This is the girls bathroom," sa jag kallt och försökte hålla ihop tills han fattade det och gick ut. Men det gjorde han inte.
"And that's a paper-towel," sa han i samma ton och pekade ner på golvet där det mycket riktigt låg en bit hushållspapper.
Jag rullade ögonen i ett försök att dölja alla känslor inuti mig som var som om ett bombnedslag hade inträffat inuti mig, bara att den var sprängfull med känslor som ingen vill känna. "So get out of the girls bathroom, Jake. Now," tillade jag när han inte flyttade på sig.
"Why?" 
"Because you're a dude. And this is the girls bathroom"
"So?" Han kollade bara på mg ett tag innan han sa "Okey, so being here feels wrong. But I wanted to make sure you're doing alright."
"I'm fine. Now will you please, please leave? You'll probably get expelled if anybody comes in and sees you now." Det var sant, den här skolan var väldigt seriös när det gällde just vart man gick på toa.
"No, I won't leave before you tell me what happened and tell me how you feel 'bout it. Deal with it." Han la armarna i kors och så stod vi så och bara stirrade på varandra ett tag.
"Fine. But it'll be quick. Deal with it." Jag kollade på honom, och hans armar hängde nu vid hans sida och hans oroliga blick lämnade aldrig min. "My mom died. Felling: sad. I figure out that Harry might have been cheating on me. Feeling: hurt. Lessie makes fun of me. Feeling: mad." 
Han kollade oförstående på mig ett tag men när jag inte sa något mer så var det han som bröt tystnaden. "What do you mean 'Harry might have been cheating on you'?" sa han i en lugn ton, men jag kände honom tillräcklig bra att jag märkte att han var argare än någonsin på insidan.
"Well I called his phone. And he wasn't the one who answered." Han höjde ett ögonbryn och jag förklarade allt som hade hänt, vad Rachel hade sagt, och faktiskt lite mer detaljerat än innan om vad jg kände. jag avslutade kort med"And it just sucks. When I finally think i might survive from the blow I got from my mothers death, another blow knocks me down even harder." Jag kollade in i hans ögon igen för första gången sedan jag började berätta om telefonsamtalet.
Efter en stunds tystnad sa han bara "Come here," och tog ett steg fram så att han kunde omfamna mig i en lång kram. Min kind pressades mot hans bröstkorg och jag andades in hans fräscha doft. "I would never cheat on you, you know that, right? You didn't do anything to deserve it," viskade han och höll mig på ett litet avstånd så att han kunde se mig ordentligt. Jag skulle precis svara när vi hörde en kvinnoröst ropa från andra sidan dörren in till toan. "I'll cath up with you later, just gonna go refresh my make-up." En annan röst svarade "Sure, later," och det tog en sekund för mig och Jake att fatta att någon skulle in på toan. Jag sprintade mot båset jag var i när Jake kom in och vände mig om för att stänga dörren när jag krockade in i Jake. Igen. 
"Get your own booth!" hissade jag och gav honom en blick, men han tryckte bara in mig och stängde dörren bakom sig. 
"No time," hann han viska innan dörren öppnades och jag slutade andas. Om någon märkte att han var här inne så skulle han antagligen bli utsparkad från skolan, eller få kvarsittning resten av hans liv. Han behövde dock inte kliva upp på toan eftersom att båsen här hade väggar och dörrar som gick hela vägen från taket ner till golvet, så ingen kunde se in någonstans. Personen som hade gått in började vissla lite på en Taylor Swift låt och jag kollade menande på Jake, så att han kunde kliva ett steg bort eftersom att jag var fastklämd mellan honom och väggen. Han såg min blick och fattade klart och tydligt vad jag menade, men stog kvar. Jag tänkte precis öppna munnen och säga något, och med hans ninja-reflexer la han en hand över min mun, så att vi inte skulle bli påkomna. Jag kollade upp i hans mörkblåa ögon och kunde inte slita blicken. Visslandet utanför sänktes tills den inte var kvar alls och jag hörde ett blixtlås, antagligen till en sminkväska, dras isär. Det skramlade lite innan det blev helt tyst. Jake flyttade sin hand från över min mun till min kind. Och han kollade aldrig bort från mig. Det började kitta i min mage och jag blev lite knnäsvag. Jag lyfte min hand till hans överarm och märkte att den skakade en hel del. Det skramlade till utanför igen innan blixlåset drogs igen och jag hörde ett par fotsteg gå ut och en dörr öppnas och stängas. Vi var ensamma igen.
Men ingen av oss gick ut och när jag kollade in i Jakes ögon kändes det som att de blev större, eller att de kom närmare. mitt hjärta började banka hunra gånger fortare och jag var förvånad över att det stannade kvar i min bröstkorg. Jag insåg att Jakes ansikte var någon centimeter från mitt ansikte, och hans andra hand sökte sig upp till min haka och riktade den lite högre upp, så att jag kollade direkt in i hans ögon. Jag la min hand som innan dinglade konstigt vid min sida och flyttade den till baksidan av hans nacke. Jag kollade snabbt ner på Jakes läppar, och han bet sig i underläppen. Plötsligt så slutade han med läpp-bitandet och kom så nära man kunde utan att fysiskt nudda. Jag kände hans varma andetag på min överläpp och kollade in i hans underbara ögon igen, innan jag stängde mina. Jag kände Jakes läppar smeka mina egna, ett enkelt svep, men jag ville ha mer. Jag sträckte mig upp och mötte hans läppar. Det var som att jag hade gett honom ett 'ok' tecken och han höll inte tillbaka längre. Jag kunde inte tänka när han pressade hans mjuka, rosa läppar mot mina och jag flyttade handen som tidigare hade varigt på hans arm till hans nacke samtidigt som hans hand som varigt vid min kind trasslade in sig i mitt hår på baksidan av mitt huvud och den andra for till sidan av min nacke. Han pressade mig mot väggen för att komma närmare mig. Han öppnade sin mun en aning och hans tunga långsamt gled lättsamt längst med min underläpp. Jag delade på mina egna läppar och vi började undersöka varandra på ett helt nytt sätt. Hans hand gled försiktigt ner till min höft och jag blev osäker på om jag inte tänkte alls eller om jag tänkte så mycket samtidigt att jag inte kunde fatta vad jag tänkte själv. Men Harry hade varigt otrogen mot mig, så inget kunde precis stoppa mina händer att glida in under hans tröja. Jag strök försiktigt mina fingrar over hans magrutor och vart han än strök mig så lämnades det kvar en känsla av het eld efter. Mina knän gav efter och jag ramlade med en duns på toalocket, och Jake ramlade efter. Vi tappade balansen och jag hamnade på det ganska stora golvet med Jake ovanför mig. Hans läppar lämnade aldrig mina och ändå ville jag bara komma närmare honom. Jag drog av hans t-shirt och krossade mina läppar mot hans när tröjan inte var emellan hans ansikte och mitt längre. Jag började precis fingra med kanppen på min egna blus när han tog tag i mina händer.
"No, ella, stop. This isn't right, we are going WAY too fast," viskade han och satte sig upp. Han puttade bort sig själv till väggen och lutade ryggen mot väggen. Det var då som jag började tänka lite själv. Han hade rätt. Vad tänkte jag med egentligen? Jag hade gjort minst lika fel som Harry. Och om han nu hade varigt otrogen så hjälpte det inte mig att sjunka ner till samma nivå. Det hade bara känts så bra att slippa tänka ett tag och bara... inte bry sig.
"You're absolutely right. I... I wasn't thinking straight. And now that I am, I know that that was wrong," sa jag, nästan lite mer till mig själv än till Jake. Jag ställde mig upp och började gå fram och tillbaka. Jake satt bara där och kollade på mig innan jag sa åt honom att ta på sig tröjan.  "Noboby can ever know about this, okey?" frågade jag Jake, och han såg rligt talat lite besviken ut. "Okey?" upprepade jag aningen starkare den här gången när han inte svarade.
"It's just... I've been waiting for this. For a while actually, and I ju-"
"No! I don't wanna hear it! Besides, you're the one that stopped us from getting any further, remember?" Jag kollade irriterat på honom och han tänkte ett tag över vad han skulle säga innan han öppnade munnen.
"But if I wouldn't have stopped yo- us then you would never forgive yourself. I'm not a virgin, and I know how girls react when they realize that they aren't anymore either. And I care way too much about you to do that to you, no matter how much I want it." Han kollade ärligt på mig och jag visste inte vad jag skulle göra. 
"But you can not tell anyone about this. Ever. I'm sorry, but before I'm oficially single again, I dont want to do this kind of stuff. It would make me everything I have ever hated in other girls. Cheating. Or just making out with random guys she meets, and I dont want to be that kind of person." Jag kollade på honom och precis när orden hade kommigt ut insåg jag en sak. 
"'Random guy'? Am i just a 'random guy' to you? I thought we were at least friends, and i might even have thought that you... liked me. At least I now know how you really feel about me," sa han och jag såg att jag verkligen hade sårat honom.
"No, you're not a 'random guy', Jake. You are so so so much more than that, but the point is that before I've broken up with Harry I really dont want any other romantic intersts other than him. I don't want to be... a slut. Oh god, I'm a slut!" Jag insåg att orden faktiskt hade delvis sanning i de. 
"Ella, don't be silly. You're not a slut, okey? I'm the one who didn't move out of the way when we first got into this damned booth. And it actually took longer time to get into this one than it would have taken to get one for myself. So please, please, pretty please don't blame yourself." Jag kollade bara på honom tills han sa "Fine. This never happened then. But when you get single again, it will happen for the first time. Again." Jag visste att han aldrig skulle försöka kyssa mig om jag inte ville det själv. Men saken var att jag inte visste vad jag ville längre. Jag var vilse i en djungel av känslor, och kunde inte hitta vägen ut. 
 

Äntligen klaaar!! Måste verkligen gå o lägga mig nu :O haha, men skriv gärna vad ni tycker och vad jag ska förbättra och sånt ;) haha, jag vet EXAKT vad som kommer hända härnäst ;) <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0