Jag vaknade av mitt eget skrik. Drömmen hade varigt hemsk, och jag skulle aldrig kunna somna om. Jag kollade på klockan, och om jag inte hade haft den läskiga drömmen hade jag hunnit sova i fyra timmar till. Klockan var nämnligen bara två. Jag bestämde mig för duscha först eftersom att jag hade svettats riktigt mycket under natten. Väl klar med långduschen så fönade jag mitt bruna hår torrt innan jag tog på mig en mysig stickad tröja och ett par skinny jeans. Jag gjorde te och rostade bröd, som jag fixade till så som jag vill ha det innan jag gick upp med min andra kopp te och satte mig i soffan för att kolla på TV samtidigt. Någon timma senare kom mamma ut och kollade på mig med en konstig blick. 

"Vad gör du uppe såhär tidigt?" frågade hon mistänksamt.

"Jag fick en mardröm och kunde inte somna om," förklarade jag. "Och, nej, jag vill inte prata om det," lade jag till är jag såg att hon skulle säga något. 

"Okej, men om jag märker något mer ovanligt med ditt humör idag, så blir du tvungen att berätta om hur du känner."

"Okej, okej! Jag hade en mardröm, so what?!" ropade jag. Jag gick in till mitt rum och slängde igen dörren innan mamma han svara. Resten av tiden jag var hemma så läste jag lite ur min bok, och sms:ade med Chelsea. När klockan började närma sig halv åtta så gick jag ner till buss stoppet.

När Chelsea hoppade på så var det första hon sa

"You doing alright?"

"Yeah, I think so," sa jag lite frånvarande.

"No you're not." Hon satte sig ner och kollade på mig ett tag, men inte med tillräckligt sympati för att jag skulle börja grina eller något i den stilen. Vilcket jag var tacksam för. 

"Fine. I'm not doing alright," sa jag. "It's just that now that I finally have him, I can't see him for a couple of weeks. It's so frustrating. And I don't know if I'm turning it into a bigger thing than it is, because it's not like he died or something. You know what I mean?" Hon kollade på mig igen och var tyst innan hon sa

"Yeah, I actually think I do." Innan jag han fråga mer om vad hon menade så bytte hon samtalsämne. "So what do you think of Harrys audition? Myself, I thinkit was kinda cool. Okey, it was totally awsome. And I don't get what Louis menat by Harry 'being too young.'" 

"Yeah, me neither," sa jag och resten av bussturen fotsatte med mit och Chelseas småprat.

 

Resten av skoldagen hade varigt som dom flesta vanliga. De som märkte mest att Harry var borta var alla tjejer, och hans kompisar. Jag åt lunch med Chelsea, Jessie, Emelie och Jake, och Lessie hade inte längre behövt dölja att hon avskydde mig. Jag hade saknat Harry otroligt mycket, hade inte kunnat fokusera på lektionenrna, men jag had överlevt och det var det jag fösökte tänka mest på.  

Jag hoppade av bussen och slog in Harrys nummer på mobilen. Det ringde ett tag och jag undrad vad jag skulle säga när han svarade. Några pip till lät och jag tog bort luren från örat för att kolla om det var något fel, vilket det inte var. Det ringde några gånger till innan det övergick till telefonsvararen. Hoppet jag hade känt i hela min kropp bleknade och en tom känsla tog över. Jag fortsatte med tunga steg mot mitt hus. Jag kunde inte fatta att han inte hade svarat. Jag tänkte lite efter anledningar till varför han inte hade svarat, och att han höll på med att sjunga lät mest trovärdigt. När jag kom fram så stog det en man i svart kostym vid min dörr. Han vände sig om och började gå iväg men jag stoppade honom.

"What were you doing on my doorstep?" frågade jag. Hans ansiktsuttryck var sorgset och när jag kollade närmare såg jag att han hade en massa skrapsår i ansiktet och det var ett hål i hans kostym, som var skrynklig också.

"Do you live here?" frågade ha och pekade med tummen mot mitt hus, fortfarande vänd mot mig. 

"Yes. Why?" frågade jag långsamt.

"Are you Kathrin Williams daughter?" frågade han sen, och ignorerade min fråga. Jag nickade och han öppnade munnen och hans nästa ord chockade mig.

 

 

"Then I am sorry to say that your mother is now dead."

 

 

---

Lite spänning? Är det sant eller falskt? Haha, hatar att plåga er med att sluta här, men fortsättningen på det här samtalet kommer att komma ut imorn antagligen!

Förresten, för er som blev förvirrade så är den 'Louis' jag skriver om en medlem i Juryn från X'Factor, så ni inte blandar ihop honom Och the Tommo.. XD