You Have Changed Kap 19

"It's really nice. Just walking and holding your hand," sa jag och stannade för att kolla upp i Harrys ögon. Skolan hade slutat för dagen och vi bestämde oss för att gå hem till mig, så kunde vi prata och få det mer privat än på bussen. 
"It is," sa han och klev ett steg fram så att våra skor nuddade varandra. "I love you."
"I love you too," sa jag och smälte inombords. Harry var världens bästa och han var bara min. Han kysste mig lätt på pannan och vi fortsatte gå. Jag skulle precis säga någonting till när min mobil ringde.
"Hello," sa jag och lutade mitt huvuvd på harrys axel.
"Hey Ella, it's Jake. Can we talk, like now? And on the phone if you don't mind because seeing you would make it harder on me."
"There is nothing to talk about. I don't want to be anything other than friends with you, got it? It's really not that hard to understand."
"Well it's just that-"
"No! Just shut up and understand that I don't like you like that," skrek jag och la på.
"Who was that? frågade Harry och kollade på mig med en oroad blick.
Jag funderade på om jag skulle säga som det var eller inte och bestämde mig för att det var nog det bästa. Jag hade ju inte gjort något den här gången. "Jake. He just won't take no for an answer and I'm getting really tired of it. No need to worry." Han studerade mitt ansikte ett tag och jag la snabbt till "Really, Harry. I'm fine."
"You know I can take care of it. Make sure he stays away."
"You're making him sound like a creep. And really, I cn take care of it myself. Really." Han kollade på mig en sekund till. "Can we just... forget this happened. I missed you too much to talk about that when there's so mu-" min mobil började ringa igen och avbröt mig mitt i meningen. Jag tog upp den ur fickan och stängde otåligt av den.
"No we can't forget it," sa han bestämt och tog upp sin egna mobil och ringde upp någon. Jag mimade *who* men han svarade inte.
Efter ett tag svarade personen på andra sidan linjen och Harry började prata högt och argt. "Jake, stay away from my girl, okey! Just don't bother her! She's getting really ired of all your crap and bullshit!" Han var tyst någon sekund medans (antagligen) Jake pratade och började sen ropa in i mobilen igen. 
"If she wanted to be with you then wouldn't she already be?! Just back off!" Han verkade bara bli surare för varje sekund som passerade. "Unless she ever said that she prefered you, then don't try to stress her to do it." Hans mungipor åkte upp i ett nöjt småleende. "Good." Han la på och vände sig till mig.
"So what was that all about?," frågade jag och han gav mig ett ärligt leende.
"He agreed to back off until you become single again. As if that's ever gonna happen," la han till och hans leende blev större.
"Thank you." Jag kunde inte fatta att han att fått Jake att lägga av på ett samtal på en halv minut medans jag hade försökt i evigheter. Jag kramade om honom och knäppte mina händer bakom hans nacke medan han la sina armar mellan min midja och mina höfter. 
"Your welcome," sa han och hans leende höll sig kvar på hans läppar. Jag gav honom en snabb puss på munnen och skulle precis släppa och börja gå igen när han höll om mig ännu hårdare.
"That wasn't a real kiss," viskade han i mitt öra och jag började le. Han började kyssa mitt öra och kysste sig fram till  min mun. Han förflyttade en av hans händer till min kind medans jag drog mina händer genom hans hår och stängde ögonen. Medans vi kystes så kunde jag inte tänka på något annat än 'han är perfekt'.
 

Ledsen en idaag blev det ett riktigt kort-kort kapitel:/ bättre än inget i alla fal :p

Kommentarer
Postat av: Isabelle (:

Gahh! Så bra! Ge mig mer tack ;)

Svar: Haha mer är på väg ;)
One Direction Novell

2012-11-15 @ 15:34:14
URL: http://thecatchingfeeeling.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0